Sedan två år tillbaka är det Högskolan i Gävle som håller i studien Mångfaldsbarometern. I den ställs frågor kring etnisk mångfald till omkring 1 000 svenskar varje år.

Nu analyseras hur svenskarnas attityd förändrats sedan studierna började 2005 i den nya boken Mångfaldsbarometern - tio år av attitydmätningar i Sverige.

Läs mer: Invandringen ökar länets befolkning – men också arbetslösheten

Ofta har svenska medier rapporterat om barometern som att svenskarna blir allt mer positiva till invandring. I dag uppger sju av tio svenskar att de är positiva till invandringen, men samtidigt är bilden mer komplicerad än så, förklarar Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

– Det går att se en generell trend mot en mer positiv inställning, men inom vissa områden har attityderna blivit betydligt mer negativa, säger hon.

För tio år sedan uppgav knappt var tionde intervjuperson att de hade en negativ inställning till invandrares kulturer och religioner, nu har den andelen nära fördubblats.

– Det handlar framför allt om muslimer, det finns en oro för att de inte kan integreras i samhället. Det intressanta är att svenskar är individualistiska och toleranta mot varandra, samtidigt har de en tendens att snabbt kategorisera människor i grupper, som "invandrare", som de sedan tillskriver egenskaper utifrån hur några få individer beter sig, trots att en miljon av svenskarna nu tillhör den gruppen, säger Fereshteh Ahmadi.

Läs mer: Politiker står splittrade inför flyktinginvandringen till länet

Skälet till de växande negativa attityderna tror Fereshteh Ahmadi beror på globaliseringen och att vi lever i en tid där det inte längre är lika viktigt för oss vilket land vi kommer ifrån, vilken religion vi utövar eller etnisk grupp vi tillhör.

– Det gör att fundamentalismen kraftsamlar. Människor är oroliga över att förlora sin plats i världen, säger hon.

Samtidigt trivs svenskar allt bättre med att ha kollegor och studiekamrater som kommer från andra länder. Omkring sju av tio svenskar delar den uppfattningen.

– Ett viktigt skäl till det är att kvinnor generellt är mer positiva till invandring och att de i Sverige till skillnad från många andra europeiska länder arbetar och träffar kollegor som har sin bakgrund i något annat land, säger Fereshteh Ahmadi.

Utöver att kvinnor är mer positiva än män, så har yngre svenskar bättre erfarenheter av invandrare än äldre. Desto större orter de lever i och ju mer utbildning de har desto mindre negativa är de.

– Ett skäl till skillnaderna kan vara att de svenskar som har fler erfarenheter av möten med människor från andra länder också får en mer positiv inställning. Inte minst är kärleksrelationer viktiga. Jag brukar uppmuntra mina studenter att bilda par över de här gränserna. Min son har gift sig med en etnisk svenska och det är jag jätteglad för, säger Fereshteh Ahmadi.

Läs mer: Prognos: Många flyktingar till Gävleborg de kommande åren

Hon kom själv till Sverige från Iran för 31 år sedan och har sett hur Sverige förändrats betydligt under den tiden.

– Jag kan inte se att invandringen har förändrat samhället under den tiden, däremot har det skett en kraftig amerikanisering. Jag har också i perioder bott i USA och jag kan se hur svenska normer har förändrats när det gäller solidaritet och jämlikhet. Likt amerikaner har vi blivit mer konservativa. Exempelvis har värderingar kring familjens betydelse stärkts och att förändra samhället är inte lika viktigt för oss. Det är något som jag aldrig hade trott att jag skulle få uppleva i Sverige, Fereshteh Ahmadi.

Läs mer: Utan invandring försvinner Gävleborg - Så skulle din kommun klara sig utan invandringen

Läs mer: Välfärden påverkas av invandringen

Äntligen! Nu finns Helahälsingland som app. Ladda ner här, till Iphone eller till Android!

Iphone: App Store

Android: Play Butik

Erik Jersenius
0270-740 28
[email protected]