Alla människor ska ha förutsättningar att leva ett gott liv. Det är tanken bakom LSS-reformen som dåvarande Folkpartiet drev igenom på 1990-talet. Sedan dess har funktionshindrade rätt att få stöd i sin vardag, och har stort inflytande gällande vem som ska utföra hjälpen.

 I riksdagen finns ett brett stöd för reformen. Men på senare tid har bland annat Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kritiserat Försäkringskassans nya praxis.

 I somras kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, som enligt Folkpartiets/Liberalernas tidigare partiledare Bengt Westerberg strider mot intentionen bakom LSS. Bland annat finns en risk att transporter till och från fritidsaktiviteter inte utgör grund för rätt till assistansersättning. Även organisationen Sveriges kommuner och landsting är kritisk och menar att tolkningen är för strikt.

 Att individer faller mellan stolarna och inte får den hjälp de har rätt till är givetvis inte acceptabelt. Men det gäller att förhålla sig nyktert till frågan. Antalet personer som beviljas assistans har knappt ökat på tio år, men kostnaderna har fördubblats. Assistansersättningen för 16 000 personer kostar 30 miljarder varje år, vilket är i nivå med hela rättsväsendet. För att reformen ska vara långsiktigt hållbar måste kostnaderna minska.

 En förklaring till att kostnaderna skenat är att fusket har ökat. Andelen privata utförare har blivit fler, vilket ökar risken för fiffel. I vintras genomförde Svenska Dagbladet en granskning som visade att det finns en utbredd organiserad brottslighet där oseriösa företag utnyttjar systemet. Försäkringskassans åtgärder för att stoppa myglet har inte lyckats.

 Därtill bör man ha i åtanke att de privata organisationer som kritiserar regeringen och F-kassan har ett ekonomiskt intresse av att ersättningen är generös, och att personer som egentligen skulle må bättre av att bo med andra människor på gruppboende i stället får assistans i hemmet.

Den 1 oktober nästa år ska regeringens utredare presentera förslag som fokuserar på en ekonomiskt hållbar utveckling för assistansreformen. Förhoppningsvis landar utredningen i policyförslag som är ekonomiskt hållbara, säkerställer individens rättigheter och sätter stopp för fusket.

Karin Pihl, LNB