Efter att ha bevittnat uppvärmning med en salig blandning av nätstrumpor i sandaler, glitterklänningar till rutiga skjortor, mikrofonbyten, snabba skiften mellan låtar, och mitt i allt ett pizzabud som slank upp på scen och in bakom (nej, det hörde inte till showen), hade en viss förväntan infunnit sig.

– Får jag kissa nu? hördes en smått desperat röst utbrista när coachen och producenten Jamina Jansson bröt av för att släppa in publiken till den utsålda teatersalongen.

Och sedan åkte vi!

Det blev en över tre timmar lång resa, och inte en trist sekund.

Söderhamn har, det vet vi, frambringat åtskilliga skickliga artister under decenniernas gång. Lördagens show, Stars of Boulevard, visade att fler finns.

Det häftigaste med Bildas showgäng är bredden; åldrar från jätteung till mogen, erfarenhet från i stort sett ingen till väletablerad, och när det gäller uttryck blommar buketten med alla färger och former som finns.

Från starten med Cabaret i bästa Liza Minellistil till det sprakande Queenmedley som avslutade, bjöd showen en rik variation av stilar och låtar. Det var rock, country, filmmusik, swing. Fullt ös med bas pulserande genom kroppen varvades med ljuvliga ballader. Programmet var intelligent komponerat av Jamina Jansson, som bekräftade att tanken varit omväxling, ingen skulle kunna tröttna trots längden på föreställningen. Även om det var full tillåtet för publiken att slinka ut och ta en öl eller något ätbart i foajén under showen, var det nog så att de flesta satt kvar så länge något hände på scenen. Två pauser ingick, då blev det köer till både förfriskningar och toa.

Längst bak fanns ljudansvarige Dennis Bertilsson och scenmästaren Lars Petterson. Ljudet sköttes excellent av förstnämnde, som på mixerbordet hade åtta solomikrofoner att hålla reda på samt ett antal andra kanaler för bakgrundsmusik och effekter. Färgskiftningarna över scenen och det bildspel i fonden som illustrerade sångerna var scenmästarens ansvar, och gav en visuell förhöjning till helheten. På plats var också koreografen Alexandra Hurtig, som kunde vara mycket nöjd med sin insats.

Jamina hade glada ögon efteråt. På frågan om hon har fler projekt på gång skrattade hon bara, men vi får hoppas att evenemang som detta återkommer. Det är stort och vackert när människor som tidigare kanske aldrig sjungit får möjlighet att hitta sin röst, och vågar ställa sig på scen och blomma tillsammans med dem som redan är en bit på väg – och vi får se och höra att det är bra. På riktigt!

Marie Sundberg

►Fler bilder från showen: